Recension av Daten sind Macht av Katharina Schüller

Inom Föreningen för industriell statistik beklagade vi understundom beslutsfattares bristande statistiska insikter. Det handlade inte så mycket om matematiska bevis eller Rprogrammering utan mer om förståelse för vilka möjligheter och fallgropar som insamling av data (”den nya oljan”) innebär, speciellt i kombination med artificiell intelligens. En viktig aspekt är också att beslutsfattare bör ha tillräckliga kunskaper för att ställa de relevanta frågorna.

Boken ”Daten sind Macht” av Katharina Schüller kom ut hösten 2025 och riktar sig explicit till beslutsfattare (”Führungskräfte”). Den torde kunna bidra till att förbättra beslutsfattares förståelse. Naturligtvis bör även andra grupper kunna ha nytta av boken, exempelvis de som behöver argumentera med ledningsgrupper.

Namnet Katharina Schüller borde inte vara helt obekant för många av Svenska Statistikfrämjandets medlemmar. Katharina har vid två tillfällen hållit föredrag på föreningens årsmöten. Dessutom var hon medförfattare till en bok (Bauer et al. 2022) om missbruk av statistik, som recenserades i Qvintensen 2022/2.

Katharina grundade 2003 statistikkonsultbolaget STAT-UP i München, vilket hon lett sedan dess. Hennes bok innehåller en hel del beskrivningar av exempel hon mött i sin konsultverksamhet samt en del intervjuer med framstående experter (såsom Gerd Gigerenzer, som vid ett tillfälle hamnade på listan över världens 100 främsta ”thought leaders” och som bidrog till en artikel i Qvintensen, och Georges-Simon Ulrich, som bland annat varit Schweiz chefsstatistiker).

Boken innehåller inga formler eller programmeringsexempel men däremot en del historiska tillbakablickar och filosofiska resonemang. Som exempel på det förra kan nämnas referens till Florence Nightingales ikoniska diagram som påverkade beslutsfattare så att de släppte till mer resurser till fältsjukvården.

Några centrala budskap i boken är:

• Data är inte neutrala utan kan presenteras på ett sätt som passar avsändaren. Det är därför viktigt att förstå avsändarens agenda när man tolkar data.
• Vikten av att ställa de rätta frågorna. Ibland kan man bli kritiserad för att man ”bara ställer massa frågor men levererar inga svar”. Det finns också det ironiska talesättet att en dåre kan fråga mer än tio lärda kan besvara. Emellertid torde det vara en viktig egenskap, inte minst för beslutsfattare, att ställa de rätta frågorna.
• Utan klart problem, ingen tydlig lösning. Resultatorienterade människor vill gärna komma till lösningar så snabbt som möjligt, men risken finns då att man lyfter fram sin käpphäst som inte alls löser det faktiska problemet.

Några andra noteringar som jag gjorde vid genomläsningen:

Ett intressant exempel på filosofiskt resonemang är en diskussion om begreppet ”rättvisa”. I boken används det engelska begreppet ”fairness”. Katharina påpekar (helt korrekt som jag ser det) att en del fundamentala frågeställningar kring begreppet är olösta, och förmodligen kommer så att förbli.

Ett exempel på fallgrop är att tro att stora datamängder per automatik leder till bättre information. EU-kommissionen skickade ut en enkät om sommartid till ett stort antal EUmedborgare. Av dem som svarade var 80 % för avskaffande av sommartid. Nu kan man misstänka att de som inte brydde sig lät bli att svara i stor utsträckning, medan de som var starkt emot sommartid tog tillfället i akt att svara.

I boken nämns ett exempel på att en begränsad undersökning i ett perifert land som Sverige kan få stort genomslag, på ett sätt som inte var tänkt. Novus skickade en enkät till cirka 1 000 utlandsfödda i Sverige. Av dessa angav 183 att de flytt krig och förtryck och av dessa svarade nästan 80 procent att de besökt sitt hemland efter flytten till Sverige. Av detta drog Elon Musk den generella slutsatsen att ”nästan 80 procent av de asylsökande semestrar i sina hemländer, så vari ligger deras skyddsbehov?”. Det framgår inte när och varifrån dessa personer flytt, men man kan misstänka att ”de 183” huvudsakligen är personer som flytt för länge sedan, exempelvis från det forna Jugoslavien eller Chile, och som är säkra att besöka i dagsläget. Ytterst få nyanlända flyktingar torde kommit med i Novus panel.

En aspekt som nämns i förbifarten är behovet av strikt terminologi. I ett av exemplen nämns att en försäljningsavdelning kan lägga in en annan betydelse av ordet ”kund” än en finansavdelning. Min personliga reflexion är att terminologiarbete prioriterats ned under de senaste årtiondena vilket lett till en del onödiga diskussioner och missförstånd. Som exempel kan nämnas att Tekniska Nomenklaturcentralen och dess efterföljare har blivit styvmoderligt behandlade.

Det påpekas att en stor del av arbetet i dataprojekt går åt till att korrigera (”tvätta”) data. Exempel på hur data blivit förvrängda och därmed vilseledande om man okritiskt försöker dra generella slutsatser ur dessa hittar man under rubriken ”Notizen aus der Praxis: Verwahrloste Verwaltungsdaten”, (”försummade administrativa data”). Exemplen är specifika för Tyskland men motsvarande exempel borde finnas även i Sverige.

Ett intressant praktiskt exempel som nämns är ett containerföretag som tycks ha problem med att hålla reda på var containrarna håller hus på grund av brister i datahanteringen. Tanken var bland annat att man skulle förse containrarna med sensorer för insamling av data som sedan kunde användas som underlag för optimering. Detta påminner om en av mina käpphästar. När jag studerade teknisk fysik på KTH på 70-talet var operationsanalys en stor grej. Under mina yrkesverksamma år (1976–2015) stötte jag knappt på begreppet. I Wetterbergs bok ”Ingenjörerna” finns ett kort avsnitt om operationsanalys, men enligt denna verkar historien sluta på 70-talet. Kan brister i datahantering vara en orsak till att operationsanalys inte fått det genomslag som man kanske förväntade sig?

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en mycket läsvärd bok, som gärna skulle kunna översättas till engelska. Det nämns ganska många namn på såväl historiska som nutida personer. Det hade varit trevligt med ett appendix med korta biografier av dessa.

HANS ALBERG