Polisens trygghetsundersökningar och vad SIG-gruppen gör

Polisens trygghetsmätningar – stärker polisens och kommuners arbete för ökad trygghet sedan 1990-talet.

Polisen har genomfört lokala trygghetsmätningar i egen regi sedan mitten av 1990-talet. Initiativet togs av polishögskolans forskningsenhet initierat av de nuvarande professorerna Per-Olof Wikström (Cambridge) och Marie Torstensson Levander (Malmö universitet) efter förebild av amerikanska kriminologers epokgörande forskning. Det genomfördes sedan av rikspolisstyrelsen under många år, som ett inslag i verksamhetsstyrningen. Tanken var att mäta effekter av polisarbete, och av de flesta av de dåvarande 21 polismyndigheterna, för operativ planering. Detta utvecklades särskilt inom polismyndigheten i Skåne och de andra tre polismyndigheterna inom det som då var Syd samverkan (föregångaren till Polisregion Syd) [2].

I ett mycket stort antal kommuner har kontinuerliga mätningar av polisen genomförts över lång tid, i vissa fall närmare 30 år. Därtill har andra aktörer med samma enkätfrågor genomfört helt jämförbara trygghetsmätningar i stor skala, ofta oberoende av polisen. Idag år 2026 har 289 kommuner åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden, och över 150 kontinuerligt över ett antal år. Antal undersökta kommundelar kan uppskattas till minst 2 200 geografiska områden om varje år räknas separat. Minst en och halv miljon personer i Sverige har någon gång svarat på enkäten. År 2025 tillkom över 220 000 nya respondentsvar, merparten från sex av sju polisregioners samtliga kommuner (Bergslagen, Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst).

Arbetet med trygghetsmätningar innefattar numera mycket mer än bara själva mätningen. Det är en underrättelsebaserad arbetsmetod – ett koncept – för att stärka polisens och kommunernas lokala arbete, reducera utsatthet för brott och utveckla samhällets möjligheter att förbättra tryggheten i lokalsamhället. Detta tillvägagångssätt har utvecklats över lång tid av de tidigare polismyndigheterna och numera av polisregioner i samverkan med kommuner.

Teorin bakom trygghetsmätningen kan enklast förklaras som ett försök att undersöka nivåer av utsatthet för brott och ordningsstörningar med dess konsekvenser byggd på den så kallade nolltoleransteorin och Broken Windowsteorin. Trygghetsmätningens upplägg bygger i grunden på dessa hypoteser. Frågeformuläret ställer frågor kring vilka problem den boende uppfattar i sitt bostadsområde som redan inträffat i utemiljön, eller som observeras vid passage. Det är också frågor kring egen utsatthet för brott, respondentens allmänna oro för brott, hens mer konkreta känsla av otrygghet inkluderat konsekvenser av detta samt en bedömning av polisens engagemang i bostadsområdet. Det är då också möjligt att bedöma nio delkomponenter: utemiljön, ordningsstörningar, trafikrelaterade problem, utsatthet för brott, allmän oro för brott, mer konkret otrygghetskänsla, beteendeförändringar, polisens lokala agerande och social tillit som starkt antas påverka varandra. Detta är i huvudsak en formativ undersökning, dvs indikatorerna är i sig trygghetsmiljön och utgör en problemkartläggning. Data och metoder har upprepade gånger utvärderats av akademin och har av internationella världsledande forskare ansetts som en av de mest intressanta longitudinella studierna i Europa. Till exempel deltog kriminologipristagaren professor Tom Tyler, Yale University, i Polisregion Syds panel vid Stockholms Crimonlogy Symposium 2024.

En Särskild intressegrupp skapas tillsammans med Statistikfrämjandet Hösten 2025 tog Polisregion Syd ett initiativ till att starta en särskild intressegrupp (SIG) inom Statistikfrämjandet, vilket stöttades av Statistikfrämjandet. Polisregion Syd, som bevarat majoriteten av individrådata, var mycket intresserade av att dessa data kom till särskild nytta i samhället, framför allt för forskare inom olika ämnesområden, särskilt då statistikvetenskap är ett relativt outforskat ämnesområde för polisen. Då data är anonymiserad och på inget sätt kan spåras till individer, samt att resultaten är helt officiellt kommunicerade, så fanns det inga hinder att erbjuda denna möjlighet för högskolor och universitet. Linköpings (LiU) och Stockholms universitet (SU) var intresserade.

Linköpings universitets kandidatprogram för statistik och analys bidrar med två studier. En kandidatuppsats [3] handlar om att undersöka vilka faktorer som hänger ihop med att bli utsatt för brott, med fokus på det som i polistermer kallas mängdbrott, det vill säga våld, stöld och skadegörelse. Studien bygger på enkätdata från 2005 till 2025, där ett urval av år används för jämförelser. Studien använder information om individers bakgrund, bosättningsort, upplevd trygghet och erfarenheter av utsatthet för brott. Flernivåmodeller används för att studera hur både individuella faktorer och skillnader mellan områden kan påverka risken att utsättas för mängdbrott. Dessutom används faktoranalys för att sammanfatta vissa enkätfrågor till mer övergripande mått. Målet är att bidra till bättre förståelse av vilka faktorer som är kopplade till brottsutsatthet och hur dessa varierar mellan olika individer och områden.

En andra kandidatuppsats från LiU:s studenter [4] undersöker sambandet mellan mängdbrott och människors upplevda trygghet i samhället. Syftet är att identifiera vilka faktorer som påverkar känslan av oro och otrygghet samt hur dessa samband kan förklaras genom både sociala, miljömässiga och individuella faktorer. Studien analyserar bland annat oro för brott, konkret otrygghet och tidigare brottsutsatthet. Den huvudsakliga metoden är strukturell ekvationsmodellering (SEM) som analyserar komplexa samband mellan observerade och latenta variabler. Metoden valdes eftersom den kan hantera mätfel och analysera flera samband samtidigt genom så kallad ”multigroup SEM”. För att bygga modellen används först explorativ faktoranalys (EFA) där variablernas naturliga gruppering undersöks. Därefter genomförs en konfirmativ faktoranalys (CFA) för att testa om faktorstrukturen passar datan och fungerar som mätmodell.

Studenter från Stockholms universitet, Statistiska institutionen, bidrar med tre studier. En viktig studie undersöker hur bortfall i enkätdata kan hanteras med statistiska metoder för att förbättra skattningarna. Tidigare undersökningar har visat marginella skillnader mellan olika typer av viktningar i relation till polisiär operativ användning. Generella svårigheter är om svarande i exempelvis yngre åldersgrupper som är relativt få i relation till åldersgruppen på något sätt skiljer från den mycket stora majoritetsgrupp som inte svarar. Här råder idag stor oklarhet och många olika åsikter bland sociologer och kriminologer. Polisen i Region Syd följer idag SOM-institutets forskningsenhets rekommendationer.

En annan uppsats [5] kartlägger Polisregion Syd och hur geografiskt närliggande områden påverkar varandras upplevda otrygghet. I Statistiska Centralbyråns statistikdatabas finns det möjlighet att inhämta information om ett antal typer av befolkningsstatistik uppdelat efter demografiskt statistikområde (DeSO). Genom tillgång till 157 155 observationer och 1127 unika DeSO mellan 2022–2025 skapas möjligheten till en unik statistisk analys. Denna uppsats utgår från frågan “om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?” Syftet är att försöka fånga en allmän otrygghet hos respondenterna. Utfallet för frågan är dikotomt vilket underlättar för de valda statistiska modellerna, samt att bortfallen för denna fråga uppgår till 13.4% (24 259 observationer) vilket är betydligt lägre än normalt för frågor i denna typ av studie.

Den tredje studien från SU har två dimensioner – en teoretisk och en empirisk del. Uppsatsen har som mål [6] att koda Hoffs algoritm själv, för att sedan byta apriori-fördelning,vilket i bayesiansk teori, som Hoff använder, är det antagande om korrelationsmatrisen vi gör innan vi sett data, för att sedan kunna uppdatera matrisen i kombination med datans likelihood, för att få fram den resulterande posteriorfördelningen. Genom att byta apriori-fördelning från “Inverse-Wishart”-fördelningen till “LKJ”- fördelningen, är förhoppningen att kunna formulera ett nytt sätt för forskningsvärlden att estimera korrelationer för komplexa ordinaldata på ett effektivt och kreativt sätt. För att göra det här arbetet meningsfullt utöver den nya teoretiska infallsvinkeln, är ett kriminologiskt perspektiv baserat på teorin Broken Windows central.

En av studierna utvecklar en Crime Trends Cross Analysis för fyra sydliga län (Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg). Analysen omfattar länsvisa trendvisualiseringar, könsuppdelade analyser (män, kvinnor, totalt) samt ett sammansatt Problem Index. Datamaterialet består av medborgarundersökningar 2015–2025 och täcker 14 indikatorer inom fem kategorier. Detta möjliggör tydlig år-för-år-trendanalys och direkt jämförelse mellan länen. Resultaten bör ge polisanställda, kommuner, beslutsfattare och forskare större insikter över utvecklingen och standardiserade dataunderlag för fortsatt uppföljning [7].

SIG välkomnar fler studenter, forskare och andra aktörer som är intresserade av att förstå data från Polisregion Syds trygghetsmätningar.