ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Det går bättre för projekt som lyssnar på statistiskt litterata kollegor

Detta är min första ordförandespalt – tack för förtroendet! Mitt ursprung är en avhandling i matematisk statistik inom matematisk statistik/ bioinformatik från Uppsala Universitet 2005. Sedan dess har jag mest jobbat som konsult i life science, men jag har också haft 4 års akademiska forskartjänster i bioinformatik (Uppsala Universitet och WEHI i Melbourne Australien), och jobbat på Big Pharma i 3 år (CSL Behring, Melbourne Australien).

Förutom under utlandstjänsterna har jag bott och bor utanför Uppsala sedan länge, med man och 4 barn (2 nu utflugna barn och 2 på tröskeln), och jag jobbar sedan 5,5 år som konsult på Cytel där jag också ansvarar för vårt Uppsalakontor. För 10 år sedan satt jag som sekreterare för Statistikfrämjandet, som jag uppskattat mycket genom åren, men nu är det dags att dra mitt strå till stacken även för FMS.

FMS är för mig en stabil och trygg professionell familj – man kan dyka upp på möten ett par gånger per år, och möts alltid av bekanta kollegor, utvecklande ämnen och intressanta diskussioner. Jag ser också FMS som en viktig brygga mellan utbildning och yrkesliv. Vi fångar upp unga statistiker med intresse för det medicinska området och ger dem en kontinuerlig tillhörighet med möjlighet till personlig utveckling. Det är särskilt viktigt då upplärningen till statistikeryrket fortsätter långt efter att man lämnat grundutbildningen, och man dessutom som statistiker inte alltid har lokala kollegor av samma profession att lära av på sin arbetsplats. Värt att värna om tycker jag – både FMS verksamhet och dess tillgänglighet!

Qvintensens tema för det här numret, statistik litteracitet, sätter fingret på ett par fenomen jag noterat genom åren. Jag har 20 års erfarenhet som statistiker inom life science, mestadels som konsult i läkemedelsbranschen. I mitt jobb möter jag väldigt många olika projektgrupper från olika företag, institutioner och ibland myndigheter. Min första (helt subjektiva) reflektion:

Det går märkbart bättre för de projekt som har, lyssnar på och litar på statistiskt litterata kollegor.

Vad betyder det till exempel att vi ser effekt endast i en subgrupp? Jo, vi som läser Qvintensen vet nog att tolka det som att huvudresultaten är negativa, att vi har fått ett uppslag om en alternativ patientgrupp där det kan finnas effekt, men att det lika gärna kan vara ett falskt positivt resultat, så vi skulle inte satsa vår samlade förmögenhet på en kommande studie på subgruppen bara sådär. Det finns CMO:s som hör detta och förstår precis, medan andra springer i väg till VD och drar i gång en ny stor studie på subgruppen utan eftertanke (det borde heta förtanke!) – för att sedan se miljonerna ramla ner i intet. De data som redan finns i ett projekt utgör viktig evidens. Ibland utgör de 100% av underlaget för beslut om nästa steg i projektet. Inte undra på att det gör skillnad för projektet att man förstår och kan tolka dessa!

Kapitel två i min statistiskt litterata skola handlar sedan om att planera vilka data som behöver samlas in för att kunna dra ytterligare användbara slutsatser i framtiden.

Kommunikationen med både CMO och VD här ligger såklart även på oss statistiker, vi har en viktig ledarskapsroll i att få fram våra budskap i varje projektsituation.

Jag vill slå ett slag för den möjlighet vi har att sprida kunskap om statistisk litteracitet. Detta är min andra reflektion. Den får bli ett tips att ta med sig för idag:

Passa på att flika in en ordentlig förklaring till resultaten eller statistiken du visar närhelst du får chansen. Det är i regel uppskattat i stunden även om det tar några extra sekunder av presentationstiden, och det tjänar definitivt ett högre syfte!

Jag och min statistikerkollega Anna Törner har ett nyhetsbrev på LinkedIn, Statistik är mer än siffror, som syftar till att förklara statistik för icke-statistiker. Där kan ni ta del av vår ansats att öka människors statistiska litteracitet.