Att ta sig an ett nytt kompetensområde – och förstå skillnader i statistiken

Ni har säkert också gjort det – skolat er i en disciplin och fördjupat er i just det området. För att några år senare titta till höger (eller vänster, upp eller ner) och upptäcka ett nytt intressant område.

Men så kommer en tröskel – statistiken! En rubrik på en tabell leder vägen, men så hittar man en ny tabell med en liknande rubrik men resultaten är helt olika.

Jag har under en tid haft ett nyfunnet intresse av utbildningsstatistik, både i mitt jobb som analytiker, men även via Statistikfrämjandet.

För något år sedan bad jag SCB om ett specialdatauttag ur utbildningsregistret för att undersöka utvecklingen över tid av utexaminerade statistiker med en eftergymnasial utbildning tre år eller längre. Forskarutbildade statistiker separerades. Jag fick se att under 2013 fanns det över 1 500 individer med en statistikexamen. Denna grupp inkluderade även de som tagit examen i matematisk statistik, i sannolikhetslära och biostatistik och var rensad för dubbelrapporterade individer, dvs om en person tagit ut en kandidatexamen och sedan tagit ut en magisterexamen räknas denna individ bara en gång. Under år 2023 var den siffran över 2 500 personer (se figur 1).

I samtal med statistiker var det många som tvivlade på att detta var en korrekt återspegling av antalet individer med en utbildning i statistik. ”Har ni sett någon kurs i statistik som har fler än 10 personer inskrivna?” var det många som sa.

För att göra livet intressant hittade jag statistik via Universitetskanslersämbetet. De redovisar statistik som kallas Studenter och examinerade i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ett utdrag ur deras tabeller ger att antalet nyutexaminerade statistiker under år 2012 var 176 stycken, och år 2022 var det 241 stycken (se figur 1).

En liten beräkning av antalet nytillkomna utbildade statistiker i befolkningen från SCB:s statistik gav ett något närmare resultat (enligt figur 1). Kan det vara så att SCB:s statistik om befolkningens utbildning är ett ackumulerat resultat? Finns det andra skillnader som behöver belysas?

Jag har pratat med Tomas Westling hos SCB.

Nancy: Hej Tomas, tack för att du kan hjälpa mig att förstå statistiken om befolkningens utbildning! Om jag förstår statistiken korrekt så är er statistik en ögonblicksbild – d.v.s. hur många i befolkningen ett givet år hade en examen i statistik? Och nästa år samma princip, hur många finns det detta år? Kan du berätta lite om vad det är som påverkar trenden över tid?

Tomas: Den statistik du har över befolkningens utbildning avser gruppen 25–64 år som är en vanlig redovisningsgrupp. Man kan säga att den avser befolkningen i yrkesverksam ålder som också har haft en teoretisk möjlighet att skaffa sig en eftergymnasial utbildning. Statistiken visar samtliga personers högsta utbildning och avser den folkbokförda befolkningen vid årets slut.

Det som påverkar trenden över tid är framför allt hur många som utbildar sig till statistiker i Sverige. Sen kan även in- och utvandring påverka en del. Nio av tio som har en statistikutbildning som högsta utbildning har utbildat sig i Sverige.

Utbildningsnivån är generellt sett högre för yngre personer än äldre. Det gäller även för dem med en statistikutbildning. Det är alltså fler personer i yngre ålder som har en statistikutbildning. Det här innebär att det totala antalet personer med en statistikutbildning i befolkningen 25–64 år ökar med tiden.

De som är 64 år gamla år t och faller ur redovisningspopulationen år t+1 är alltså färre än personer som är 24 år gamla år t och kliver in i redovisningspopulationen år t+1, vilket innebär att det totala antalet personer med en statistikutbildning ökar.

Att det är vanligare med en lång eftergymnasial utbildning idag än för 40 år sedan beror på att det skett en kraftig utbyggnad av högre utbildning under den här perioden.

Nancy: Känner du till om UKÄ:s statistik över nyexaminerade statistiker inkluderar matematisk statistik, sannolikhetslära och biostatistik? Så att det som mäts är samma som SCB redovisar? Eller hamnar övriga grupper hos UKÄ i någon annan grupp?

Tomas: Det är i stora drag samma sak som avses.

Nancy: Den tabell ni tog fram åt mig är justerad för Bolognaprocessen, det vill säga att bara den högsta nivån av examen räknas, i de fall en individ har flera examen. Den statistik ni publicerar som officiell statistik– är den också justerad för Bolognaprocessen? Är det ett komplicerat arbete att identifiera den högsta nivån?

Tomas: Se också svaret på första frågan.

Det är vanligare bland yngre personer att ha en statistikutbildning än bland äldre personer. Det gäller även för hela gruppen med en eftergymnasial utbildning tre år eller längre. Av alla med en statistikutbildning (i åldern 25–64 år) tillhör 32 procent åldersgruppen 25–34 år och 13 procent tillhör åldersgruppen 55–64 år. Motsvarade andelar för samtliga högutbildade är 28 procent för gruppen 25–34 år och 16 procent för gruppen 55–64 år.

Statistiken över befolkningens utbildning bygger på uppgifter från Utbildningsregistret. I Utbildningsregistret finns samtliga personers högsta (kända) utbildning. En person kan alltså bara förekomma en gång med en utbildningsuppgift. Utbildningsregistret är i stort sett heltäckande och av god kvalitet för personer med en svensk utbildning. Dessa rapporteras kontinuerligt in till SCB och sammanställs i Utbildningsregistret en gång per år. För personer med en utländsk utbildning finns inte möjlighet att samla in uppgifter via register på samma sätt utan där får man använda andra källor. Sådana exempel kan vara

• En årlig enkät till nyinvandrade där man frågar om utbildningsbakgrund
• Uppgifter från Arbetsförmedlingen där man registrerar utbildningsbakgrund när man skrivs in
• Uppgifter från andra myndigheter där en bedömning eller validering av en persons utländska utbildning gjorts (t. ex. Universitets- och högskolerådet)

För personer med endast en utländsk utbildning är det betydligt vanligare att uppgift om högsta utbildning saknas.

Nancy: Det är stor skillnad mellan antalet nyutexaminerade statistiker och antalet statistiker i befolkningen. Har du någon känsla för om det är många statistiker som är inflyttade eller om skillnaden är ett resultat av många års samlad statistikkompetens? Eller finns andra förklaringar?

Tomas: Se också tidigare svar. Det är ca 10 % av alla statistikutbildade som har en utländsk utbildning så det är i huvudsak ett resultat av statistikutbildningar i Sverige över lång tid.

Mina funderingar kring varför utbildningsstatistiken ser ut som den gör jämfört UKÄ:s statistik har alltså fått ett ganska enkelt och tydligt svar. Antalet statistiker i befolkningen ökar eftersom yngre människor skaffar en högre utbildning i högre utsträckning än vad äldre generationer gjorde. In-och utflyttning av befolkningen påverkar också förändringarna i statistiken. Så, ja, det är få personer som väljer att ta ut en examen i statistik men det är över tid blir vi fler!

Nästa fråga blir då – vad är en statistiker? Håll utkik i framtida Qvintensen!