Gränsvärdens magiska kraft

Här får du beslut att fatta. Du är tvungen att välja, att ducka går inte. Läs båda paren och bestäm dig för vad du väljer.

Beslut 1, välj A eller B:
A. Du får helt säkert 2 400 kr B. Du har 25 % sannolikhet att få 10 000 kr. Med 75 % sannolikhet händer inget alls.

Beslut 2, välj C eller D:
C. Du förlorar helt säkert 7 500 kr D. Du har 75 % risk att förlora 10 000 kr. Med 25 % sannolikhet händer inget alls.

Vad valde du i beslut 1 och i beslut 2?

I Daniel Kahnemans och Amos Tverskys första experiment valde 73 % A och D. 3 % valde B och C (Kahnemans bok Thinking, Fast and Slow, sidan 381). Låt oss nu räkna. Om vi väljer B får vi 2 500 kr i genomsnitt om vi upprepar det beslutet många gånger, medan valet D gör att vi i genomsnitt förlorar 7 500 kr. Men nu kommer kroken. Vad ger vardera av de fyra kombinationerna? De två kombinationer som är mest intressanta är AD (vanligast) och BC. AD ger 25 % chans att vinna 2 400 kr och 75 % risk att förlora 7 600 kr. BC ger 25 % chans att få 2 500 kr och 75 % risk att förlora 7 500 kr. Får vi det presenterat på det här sättet ser vi att BC är bättre.

Daniel Kahneman skriver att AD är vanligast för vi har en tendens att undvika risk när vi ser en säker vinst framför oss och hellre välja risk än säkerhet när vi konfronteras med en möjlig förlust. Det finns ordspråk som säger just det: ”bättre en fågel i handen än…” och ”hoppet är det sista som överger människan”.

Strategin att fatta beslut 1 först, och sen beslut 2 kallar Kahneman för smal inramning (narrow framing på engelska). Att fundera på alla fyra kombinationerna är bred inramning. Vi människor går oftast på smal inramning. Det är enklast så.

Inramningar möter oss ständigt och överallt. Tänk på gränsvärden. De har magisk kraft. När en granne sålde sitt hus var det uppmätta radonvärdet 189. ”Under gränsvärdet”, konstaterade köparen. Gränsvärdet är 200 bq/m3. Men tänk om informationen om riskabel radonhalt hade varit formulerad såhär: ”Någonstans runt 200 bq/m3 börjar det bli så skadligt att det är lämpligt att vidta åtgärder”. Hur hade vi då reagerat på talet 189? Och om informationen dessutom hade följts av: ”WHO rekommenderar 100 bq/ m3 som gränsvärde”? Och om det hade stått (som WHO skriver): ”Radon is a major cause of lung cancer”? Eller: ”Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av antalet lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon”?

En annan inramning som vi ofta ser är erbjudanden om prenumeration. ”Det kostar dig mindre än en latte per månad och du kan när som helst säga upp prenumerationen”. Det är lätt att ingå avtalet. Jämför med: ”Det kostar dig 720 kr om året och du kan när som helst säga upp prenumerationen. Vill du göra det följer du instruktionerna här [länk till ett dokument].”

Vi är inte så rationella som vi vill tro.